Den mystiska svarta hunden

Ja geck på friereärne en kväll, å när ja kom ett stycke, så ja en svart hunn, som geck framför ma. Ja titte på'n, å han blidde allt störr å störr. Te sist va han som en fölunge så stor. Ve varte stäj (steg) han geck rök ellgnistra om skanka på'n. Sän försvann han för ma. Å när ja kom, in så blidde ja så sjuk.