Jätten och drängen

En gång sôlle en jätte hjälpa en bonne mä å köra in höet, men på den ti'en hade en inga körebroer, utan då feck en lôven häva in höet igômen en glogg på loavägga. Jätten han tôckte dä geck för sakta å häva in hö på dä viset för dä ble' för möe beschvär, tôckte han så han frôvte bonnen, ôm di inte kônne lôfta i taket istället å sen slänga ner höet den väjjen. Jo kör för dä tôckte bonnen å jätten han tok å lôfte å taket sôm en vante, å sen hov han in höet på lite grånn.
Dä va' en jätte, sôm sôlle gå te kvarna mä mälda, å han bar sju tônner sä' på rôggen. På väjjen mötte han en dräng å drängen han bjudde se' te å hjôlpa jätten mä säasäcka', men då sa'e jätten te en: "Sätt de ôpp på en pôse, så får du följa mä, du mä"! Å drängen han kröp ôpp på en säck å ble bôren te kvarna, å jätten han va' så starker å harabreer, så dä gjo'de inte hômen dä ringesta grånn, dä va' bara sôm han hade bôret en nocke (=spindel) –