Segrarens förbannelse

Det finns folk som kan se mer än andra. Ock de kan se spöken ock troll ock likfärder framdragande, där en annan aldrig ser ett grand. Ock de säger, att de som är födda med segerluva, är mycket vetenskaps-rikare om sådant än vanliga människor.
Ock hon där borta i Hästbron hade väl en karl som hade för¬måga till sådant. En kväll, när han gick hem med en dräng ock vankade över Sjöhultsgärdet, så fick han se två skuttrasande långa fruntimmer komma gångande. De var så långa, så de sköt upp över furu¬topparna. Supen var han förstås, så han var inte rädd till att säga det för drängen, ock han hade väl fått sig litet han med, så han ropade: »Dem skall vi ta ock —!». Men då fick han se på annat, för han fick sig en torving, så det var som ett bösskott. Ock sen var det han som blev så sjuk, så de trodde, han aldrig skulle ta sig till'. Ock hur det kom sig, så blev han väl aldrig riktigt ackurat efter den dagen.

Källa: Bärnhard Karlgren 1909: Folksägner från Mo och Tveta härader: Upptecknade på folkmål. Stockholm (Svenska landsmål och svenskt folkliv B2). S. 1-53.