Gasten i Söttersbo skog

Det var en gång för tretti år sedan jag gick över Söttersbo skog. Jag hörde det hoade några gånger, och jag hoa' igen, för jag trodde det var folk. Det kom närmre och närmre, och till sist hoa det ända in i örat på mej, så jag trodde örat sprack. Jag såg inget Men jag blev så sjuk, så jag blev liggande i skogen till på morgonen. Då gick jag hem. Det var gasten.

Det var en gast, som gick i skillnaden mellan Unnaryd och Mulseryd och hoade om nätterna och sa' märkenas namn. Han hade svurit att han stod på si ega jord, hade tagit jord i sina skor. Han fick springa i skillnaden, när han var död.