Folksagor logo

Det Okända vid Ylen- Berättelser från Svartorps socken

Det Okända vid Ylen- Berättelser från Svartorps socken

I Svartorps socken Jönköpings län finns en sjö som heter Ylen den skilljer jersnäs o Svartorps socknar der i närheten ja då hade mitt fonster hem brukade ja gå ned till sjöviken får att taga kräftor då kom det en flygmaskin rätt öfver sjön mot mig der jag stod den var aldeles lik den första ja såg i verkleheten men mycket lägre hade nästan glömt min syn från barndomsåren men blefo påmint när ja fick se den verklige nätt öfver min gård ja blefv rädd sprang kun talle om vad ja sett du är dum pojke det var bara en stor fogel nej tack sa ja så stor fogel fins inte hur stor var den då så stor som Willa skepp i Långelsbo. Willa i Singelsbo var en feskare som hade en [...] båt men inte kunde den fara i luften o inte hade den vingar heller men den ja såg hade fyra vingar.
Jå då var det en drake du såg barn lille sprakade det eld omkring den nej de gjorde det inte den kom så tyst var kom den ifrån.

Den kom från Bockaklinta
Bockaklinta var ett nästan lodrätt berg andra sidan sjön
ja då var det bockaklintagubben som var ute å reste sade de var kunde det vara säg det den som kan ja får mer det tror ej på någon trolldam nu mera men sådant såg ja det.
År 1881 var ja anstäld i en skog som kallas Råstocka skogen i Hults församling Jönköpings län 3 mil öster om Eksjö mitt arbete var att köra 2 hästar för timmerlass till Hults station öfver en del små sjöar
en qväll ja körde öfver en liten skogssjö rätt i solnedgången fick ja se 3 små barn aldeles nakna på en brant berghäll ner mot sjön mitt i Smälkalla vintern det kunde ej vara mäniskobarn det var då aldeles omöjligt der var ej boningshus på en half mils omkrets också mitt i vinteren.
Min hustru har sett liknande för en del år sdan det var 1878 på sommaren det var flera stycken som kröpa upp å ned på en aldeles nästan lodrätt berghäll vid en sjö som heter landsjön i Skärsta församling jönköpings län
det kunde ej häller vara några människa barn som vågatt sig ut på en så brant klippa
klippan kallades drunknas altare var det sjörå eller vad kunde det vara för varelser
han ej mer att tala om af vikt
lyktgubbar o sådant det är ju vanligt