Ödesdigert nattlarm

På fäboställen får man aldrig låt om sej (föra oväsen) sen sola gått ner. Då blir vittren ofredlig.

Det var på ett ställe särskilt, som det var så där, och så var det en karl som var där och slog, och han brydde sej inte om det där utan hoje och köke och låte om sej. Men på morgon var skälltacka hans död. Och dom sa åt en, att han fick det där för att han låte om sej, men han brydde sej int om det, utan han levde om och hoje och gaser värre kvällen efter. Men på morgon, då dom kom in i lagårn, hängde bäste geta död där. Hornen var stampe in i väggen, och hon hängde på det viset. Men han levde om ändå värre nästa kväll, så envis var han. Och på morgon var bästa kon hans stendöd. Men han vart tyst då. Dom trodde att annars hade hästen hans gått åt.

Källa: Ella Odstedt 2004: Norrländsk folktradition. Uppsala. s.85-86