Klockare Manuel och Julotta

När den gamla kyrkan fanns – det är så längesen, så prästgården låg inte där den nu ligger utan mitt emot den gamla kyrkan – så var här en klockare, som de kallte klockare Manuel. Han var somnad julafton om kvällen, och vaknade rätt som det var så hastigt och fick se, att där brann ljus i kyrkan. Han trodde att det redan var morgon och sprang så fort han orkade hemifrån till kyrkan. När han kom i kyrkoporten, blev där mörkt på en gång inne i kyrkan. Då sprang han fram till prästgården och väckte dem och frågade vad klockan var. Och då var den precis 12. Det skulle vara alla de döda som var uppe och höll julotta.

De sa, att den som kom först in i kyrkan om julotta fick se, att där var sand på bänkarna. Det var jord, som de döda hade haft med sej.