Dödsönskan vid Rya sjö

Det var en i Attorp, som gick och skulle dränka sej i Rya sjö; det var Gunnes-Johans far. Han hade tagit en sten om nacken för att han skulle komma ner. Mamma var på kullen intill den sjön och plockade kröser, och då fick hon höra plomsandet i sjön; det var samma ljud, som han hade gett ifrån sej.

Jag hade en karl till hjälp. Han hörde samma ljud från Rya sjö och det var mitt på dagen. Det var mot oväder; det var som varsel.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1949: Hallandssägner. Göteborg. S. 111