Skogsrået och kolningen

När de låg i skogen och kola var det ofta att skogsrået kom. Hon likna ett vanligt fruntimmer. Vacker var hon, men hon var ihålig bak.

Det var en gubbe, som var ute och kola. Men så kom skogsrået till honom och stod och värmde sig. Så sa skogsrået: "Hustru din har fått barn." Då sa gubben: "De va la så henna ti." — "Hu har fått två", sa skogsrået. "Två fugla i ett ägg", svarte karlen. "Den ena är dö", sa skogsrået. "Då slipper la den att sörja för brö", sa karlen. "Di är döa bägge två", sa kolarn, "Dä blir inte mer än en kista ändå", sa kolarn. Så sa skogsrået: "Stua din har bränt." — "När svansen syns är trollet känt", sa kolarn. Då blev han kvitt henne.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1949: Hallandssägner. Göteborg. S. 39