Mysteriet med halmlassen

Besa var här gott om förr. Jag hade en farbror. Han skulle fara åt Kungsbacka. Mitt för Idälinge stomgård mötte han två stycken halmlass, tyckte han, och han undrade, hur han skulle komma förbi dem. När de kom nära inpå honom, såg han två små fötter under vart lass; det var besa, som bar så stora halmbördor. Han kom förbi dem. Det var tidigt en morgon, och han visste inte, varifrån de kom eller vart de skulle gå. Det talade han om många hundra gånger.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1949: Hallandssägner. Göteborg. S. 85-86.