Kloka gubbar och käringar

Här fanns ju ett och annat träd, som som di hade särskilda märken på, där kloka gubbar och gummor satt bort alla sorters värk.

Här var en käring i Lindås, som hette Britta, som kunde signa och sätta bort värk. Hon titta på värken och peka på den och sa: "Gå bort i ett land där ingen bor, eller ock i en sjö, där ingen ror, eller ock under jordfasta stenar." Hennes ordspråk var alltid: "Hör du blena, varför sitter du så ena?" Sen sa hon det andra. Jag vet inte, vad hon var av för släkt.

Far var hos en klok gubbe en gång. Hästen hade blivit stulen ute på marken. Så gick han till en klok gubbe. Den kvällen han kom, fick han inte träffa honom. Han skulle tala med sin ande först. Morron daipå sa han att hästen går på bete och det är ingen fara med honom. Och han skulle få igen honom. Han fick också igen den sen.