Mäta i livets efterspel

Vid Vrenninge Lyng i Enslöv gick en lantmätare och mätte en natt. När de hade mätt fel i livstiden, fick de det straffet, att de måste mäta efter sin död också. Så kom det en körande förbi med ett lass ved. "Mäta, mäta rätt", sa lantmätaren. "Då säter jag en päl", sa köraren, men efter det fick han hålla på, och hela lasset gick åt. När han hade satt den siste pålen, så sa lantmätaren, att det var tur, att han hade den. "Annars hade jag satt dig där", sa han.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1949: Hallandssägner. Göteborg. S. 106