Skam och hämnd i Böke

Skam hade blivit förgrymmad på Barfoth i Böke, för att han fått bära kärraxeln, när han skruvat loss hjulet, så det skulle bli besvärligt för Barfoth att ta sig hem. Det skedde i Grönlids backe, sades det, och så fick Skam tjänstgöra en halv mil, ty så långt är det mellan Grönlid och Böke.

Så en gång då Barfoth kom från Ullareds kyrka, mötte han Skam. "Det var bra att jag mötte dig", tyckte Skam. "Såå", sade Barfoth. "Ja, nu har jag hämnats", sade Skam, "för medan du har varit borta, har jag hjälpt dina pigor att sy mössor". Barfoth blev ond. "Vik hädan, Satan, och visa dig aldrig mera för mig eller på mina ägor", sade han. Och Skam försvann.

Då Barfoth kom hem, sade han: "Vad har ni gjort, medan jag varit i kyrkan?" "Ingenting", svarade pigorna. "Har Satan även befallt eder att ljuga?" frågade prästen. Då begrep pigorna, att deras husbonde hade mött den lede igen och talade nu om sanningen och visade mössorna, och prästen läxade upp dem grundligt för deras synd. Efter den betan blev det aldrig något söndagsarbete i Böke prästgård.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1949: Hallandssägner. Göteborg. S. 18-19