Nära kanten av Ätran

Ja, det är nog inte mycket här finns om necken. Jag har nästan ingenting hört om honom, fastän jag i hela mitt liv bott alldeles intill Ätran, först i Tormorup på Ljungbysidan och sen 1875 här mitt emot på Askomesidan. Så jag har aldrig flyttat längre än bara jämnt och rätt tvärs över ån.
Men det påminner mig verkligen om en historia om näcken, som jag hörde i min barndom. Här finns ju ingen bro över Ätran, utan den som vill över ån får försöka tala vid någon som ror honom över. En gång kom det en karl och ville över ån. Han fick en i Tormorup att ro sig över Men då kom näcken och ville ta honom. Karlen, som rodde, tog i av alla krafter, men när de kommo till lands var näcken så nära, att han slog ett hårt slag i ekebrädden. Men det var, så att de blevo räddade, fast det var med nöd.