Marulvens förbannelse

En mor kunde själv ha skuld i, att ett barn blev marulv. Då hon var med barn, kunde hon passa på, när ett sto fölade, och ta fölhamnen om sig. Då fick hon lätt förlossning, men barnet blev marulv. Slog man till en marulv över munnen, så det blödde, blev han fri.
En man och hans hustru skulle söka skydd för åskan i skogen. Så gick mannen undan ett slag, och en stund efter kom en stor hund och gav sig på hustrun och rev kläderna av henne. Sen gick han. När mannen kom tillbaka, hade han en röd tråd mellan tänderna. "Jaså, din förgrömmate marulv", sa hustrun och slog till honom med bakhanden. Mannen blev glad, för sen var han fri.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1949: Hallandssägner. Göteborg. S. 143