Havsfruns gåvor och varningar

En gammal fiskare, Tobias-Ola, som bodde i Skogstorp by i Stafsinge ända tills för ett tjugotal år sedan, "var i syne". Han såg, vad andra ej fingo se. Han kände också till havets hemliga makter, och han visste, att man kunde hålla sig väl med havsfrun, om man blott kom ihåg att ge henne någon gåva, då hon visade sig. Vid ett tillfälle, då han var ute på havet med sina fiskegrejer, dök havsfrun upp ett stycke från båten. Han hade nu ingenting att ge henne utan kastade till henne en av sina vantar. Det var en känd sak, att hon brukade visa sig mot oväder. Tobias-Ola kom väl hem den gången förstås. Men vid ett annat tillfälle, då han var ute och fiskade, visade hon sig åter och ropade varnande: "Vanteman, ro i land, snart kommer östanväder"! Tobias-Ola lyssnade till varningen och rodde hemåt, så fort han kunde. Vinden friskade i och blev allt hårdare och hårdare. Ola kom knapp stor möda i land, men nu bröt stormen riktigt lös på allvar. Havsfrun hade visat sin tacksamhet för gåvan.