Trollsk bröllopsödeskamp

En man reste i främmande land och kom så till Finland. Der visste han ingen väg och gick i en stuga för att höra sig före. Han råkade der en gammal Finn-Gubbe, som sade till honom: »Här ifrån kommer du ej så lätt, med mindre du lofvar mig att taga min dotter till hustru!» Mannen var i sjelf rik och ville ej lofva taga Gubbens dotter, som voro usla och fattiga; hvarföre han begärde betänketid, men emellertid var han tvungen att vara der. Han sörjde inom sig mycket öfver allt detta, och försökte många gånger att ila derifrån, men hur han red och red i villande skog, kom han alltid på sin trötta häst om aftonen till den trollska Finngubbens stuga igen. Då han nu såg det var omöjligt att komma väl derfrån, måste han slutligen lofva Finn-Gubben att han skulle på utsatt dag återkomma och taga hans dotter till äkta.
Nu viste Gubben honom vägen ur skogen och han kom omsider lyckligt hem. Men han gick jemt och sörjde öfver sitt nödtvungna löfte, då en Finne på hans hemort frågade honom om orsaken till hans sorg. »Hvad tjenar det till att säga det för dig», svarade han Finnen, »ty du kan ändå ej hjelpa mig!» Men slutligen sade han det dock. Finnen sade då att han nog skulle hjelpa honom bara han noga kunde uppge dagen och stunden då hans bröllop med Finn-Gubbens dotter borde stå. Ja, det sade han då, och när den dagen och stunden kom, satte Finnen, hans hjelpare, utanför dörren en balja full med vatten och blåste i vattnet upp en stor, stor bubbla, och sade: »Kom hit skall du få se!»
Då såg den nödtvungne fästmannen i bubblan tydligt liksom i fjerran den trolske Finn-Gubbens hus och gård, der Bruden redan satt klädd och väntade sin brudgum, alla gästerna som voro församlade och Finn-Gubben sjelf som sprang och sysslade ut och in och var rysligt vred öfver den uteblifne brudgummen och hur han jemt sprang och tittade i en vatten-balja, han också. Men, när de nu sågo i bubblan Gubben komma ut ur stugan med en bössa, räckte Finnen (hans hjelpare) Fästmannen en bössa, som han hade till reds, och ropade brådskande: »Skynda dig, skjut nu Finn-Gubben genast i bubblan innan han hinner skjuta dig! — Fästmannen gjorde så: Finn-Gubben nedföll död och — han var fri.
C. Pettersson, Thors i Bro.
Källa: Säve, P.A. 1959: Gotländska sägner. Uppsala (Svenska sagor och sägner 12.). s.517-518