Trollens hemligheter i Bössarfve

Vid Bössarfve i Björke står en gammal huggen stenbyggning1, hvilken somliga tro varit Sanct Karins Gildeshus. Der har fordom bott en mycket mäktig och rik »Tull-kåna», som var Enka. Han var rysligt elak och full af onda konster. Bland annat brukade hon trolla till sig allt hvad hon ville af andra menniskors egendom och näring: så stälde hon sig på sitt granna och höga hus och »kunde så mycket» att hon manade till sig säden från Böndernas åkrar, och äfven fiskegarnen ur sjön dem hon stod och plockade fisken af på taket. Slutligen blef hon dock för all sin ondska jemte tvenne lika trollska döttrar ådrad ihjäl. Innan hon dog hade hon dock lärt bort sina troll-konster till en kärring i Bara, hvilken ock sedan blef dödad och hennes barn i gården alldeles utfattiga.

Men då »Trull-kånan» vid Bössarfve blef dömd till döden, skonade Landsherren på Roma Kungsgård hennes yngsta 7 åriga dotter, den han tog till sig att uppfostras och lät henne kalla sig pappa, menande att det ej kunde vara något ondt i ett så litet barn. Men engång då Landsherren gick med henne öfver en af de stora kloster-åkrarna, som just då plöjdes med många par, sade flickan plötsligt: »Jag kan så mycket, Pappa, att, när jag vill, kan jag få oxarne för plogen att stadna.» Landsherren, som ville se om hon hade så mycken trolldomskunskap i sig, bad henne göra det; och genast stadnade oxarna tvärt, grufligt flämt-fulla. Derefter sade han henne att få ett par oxar att störta; och bäst det var, låg ett par oxar störtade på åkern. Då lät den vrede Landsherren genast »ådra ihjäl» den lilla troll-packan.

Man säger att i den gamla byggningen vid Bössarfve fordom bott mycket mäktigt och rikt folk och att stora skatter der ligga fördolda; hvarför folket ännu mot stora Helger hör en and ligga der och »qvasra» (hväsa), troligen på sina guld-ägg, en stor skatt eller så. Och folk, som försökt att oroa anden och att vinna skatten, ha' alltid blifva sjuka.
B. S. Löfstadius.

[I marg. står]:
Då hon sålunda redan stadnat 19 par oxar på åkern, frågade man henne om hon ej också kunde stadna det 20: de paret; men dertill nekade hon emedan man å detta par dragare satt »flug-rönn» uti oket.
And. Olss. Bössarfve, i Björke, f. 1779.

Källa: Säve, P.A. 1959: Gotländska sägner. Uppsala (Svenska sagor och sägner 12.). s.525-526