Oden och Lövisska

En dag gick Lars Gasamora i Båta-»qvior». Då kom »Löviska» »slägandes» (dängande) med långt hår och långa bröst, och ropade hastigt till bonden: »Mötart Tu nåkklen, så säg inti att Tu möte mig!» — Snart kom der en svart hund drifvande med tungan hängande ur halsen: denne gaf han bröd. Nu kom Oden sjelf jagande på en stor svart häst och frågade Gasamoren: »Möte du nåkklen?» — »Nej!» svarade han. Och dermed så for Oden af efter »Lövisska» ned åt »vinngardarna». Bäst det var hörde Gasamoren att det small ett förfärligt skott borta i skogen; och snart kom Oden ridandes tillbaka med »Lövisska» hängande blödande och död, tvärt fram öfver sadel-knappen och ropade vildt till den förskräckte bonden: »Sagst Tu, jag fick'na: om jag nu gjorde dig rätt, skulle Du få det samma; men, du gafst min hund bröd och — tag det, som min häst fäller under sig!» — Dermed försvann Oden med sitt byte; men Gasamora-Lars hittade der en hästsko med åtta spik af silfver. Hästskon skall ännu finnas der i gården.
L. O:n K.

— kom en löpande qvinna med flygande hår och hängande bröst, ropade: »Hjelp mig, hjelp mig!» och bad honom skrifva kors i vägen, det Bonden ock gjorde. — Snart kom »den Håle farandes, och Bonden måste bekänna hvad han sett och stryka bort korset. — —»Den Håle» kom tillbaka med qvinnan hängande död på hästen, då han sade: »Så hade det gått dig om du ej sagt mig sanningen!» (VI: 123).
C. B. Östman.

Koncept till III: 127 i R 625: 3 (V), S. 22 (1854).
Gasmora Lars gick i Båta-qvior: korn Lövisska' kom slägandes m. långt o. långa bröst: mötart tu nåkklen, så säg inti att tu möte mig! — — Då han en svart hund — — den gaf G. bröd. — då kom Oden på en svart häst. »Möte däu nåkklen? Naj. — Red ned åt Vinn-gardarna — — small! kom tillb. Lövisska' hängde tvärt fram öfver hästen, bloden rann — Om jag nu gj. rätt — — det såa — — bröd, ta' det min häst fäller und. sig. — silfversko ni. åtta hästsko-speik (icke »saum»). fins änu der.

Konceptanteckning till III: 127 i R 625: 5, s. 123 (1866).
En qvinna m. flygande hår o. hängande bröst — — hjelp mig, hj. mig ! Skrif ett kors i vägen!» Han gjorde det. — Kom d. håle — — B:n måtte säga — — o. slutl. stryka bort korset — — skott — — Kom tillb. m. qv:n hängande — — »Så hade det gått dig om du ej sagt mig sanning!»

Källa: Säve, P.A. 1959: Gotländska sägner. Uppsala (Svenska sagor och sägner 12.). s.32-33