Mysteriet vid havet

Ava David sköt två skott på en sten, som han trodde vara en »kut». När han då märkte att det var »något gale'», bultade han hop en silfverknapp och sköt. Men då for »Har-fräui» af stenen, så att vattnet brusade rakt upp i vädret. — På hemvägen blef han så sömnig, att han måtte slå sig kull att sofva; men han lade först bössan under hufvudet. När han vaknade låg Hafsfrun så vackert på hans arm! Men hon hade ingen makt med honom vidare för bössan, som han hade under sig.
J. Kalström.

Källa: Säve, P.A. 1959: Gotländska sägner. Uppsala (Svenska sagor och sägner 12.). s.167