Lappens dödliga förbannelse

En karl kom till en rik lappgubbe i Finland, friade till hans dotter och fick ja, hvarpå gubben sade honom: »Om du på bröllopsdagen än är hundrade mil härifrån, kommer du om det är din [min?] vilja, hit!» — Så reste den unge mannen sin väg, men ångrade snart att han förbundit sig med lappflickan. — Hemkommen beklagade han sig allt häröfver för en karl, och denne lofvade att hjelpa honom från Lappens makt. Han ställde för ändamålet då fram ett embare fullt med vatten, sade friaren att se ned deruti och frågade honom tre särskilda gånger: (först) »Hvad ser du?» — »Jo, lappgubben går på sin gård och vrider sina händer.» (vidare) »Hvad ser du? — »Jo, bruden sitter klädd»; (och till sist) »Hvad ser du nu?» — »Jo, jag ser att bröllopsfolket samlas.» — »Ja så», sade trollaren hastigt, »ladda då din bössa och sigta på lappgubbens hjerta»; och nu, pang! small skottet. »Nå, hvad ser du nu då», sade trollkarlen?» — »Jo», svarade den unge mannen, »jag ser lappgubben ligga död på sin gård.» »Nå», utropade trollaren, »nu har jag frälst dig, min gosse! Det var »trull-skut», det.
Mats L:n Hangre i Gothem, f. 98 (XII:19).

Koncept till V: 129 i R 625: 11, s. 19 (1873).
Trull-skut. Kom t. en Lapp (i Finl:d), friade t. h:s d:r o. fick ja. Lappgbn sade: är du 100 mil borta bröllopsdagen, kommer du — är det din vilja, hit. — Reste, ångrade sig. — En man s. ville hjelpa höö, ställde fram ett vattenembare o. frågade: Ser du ngt? Jo, Lappen går på sin gård o. vrider sina händer; — — bruden sitter klädd, — o. 3:0 br:sfålken samlas. Ladda då din bössa, o. sikta åt Lg:s hjerta — Pang! h:d ser du? L. ligger död på sin gård. — Då har jag frelst dig, min Gosse: det är trull-skott, det.

Källa: Säve, P.A. 1959: Gotländska sägner. Uppsala (Svenska sagor och sägner 12.). s.518-519