Elens konsekvenser i julstid

Då man engång skulle brygga till jul vid Storugns i Lärbro, var en piga tillsagd att se efter bryggden; men hon blef lockad på dans, och kunde alldrig slippa från sällskapet. Emellertid stod bryggar-huset hemma i ljus låga, hvaröfver pigan blef alldeles från sig och »ras-villd.» — Man skickade då efter en »Botisska» eller »Bot-kärling» (signerska), som man kallade »Vintra» (troligen Vinters-mor?) men hon kunde föga hjelpa henne. Men en natt kom en man af de »Undar-jårdiska» in till »Vintra» och sade att hans hustru blifvit skadad af elden: och nu måste »Vintra» ned under jorden med den lille Mannen. När hon ändtligen lyckats läsa elden ur den sjuka hustruns sida, blef Storugns-pigan bra och frisk igen. — Under pigans frånvaro på dansen hade de »undarjårdiska» varit i bryggarhuset och stulit öl, varit ovarsamma med elden och sålunda gjort skada för sig sjelfva och andra.
J. J. Båta.

Koncept till I: 2018 i R 625: 2, S. 38 (185o).
Wid Storugns skulle en piga se eft. ölet, men gick på dans, o. kunde alld. slippa; bryggar-huset i ljus låga. — Pigan blef sås. rasvild; Vinntra, en Botiska i Rute, blef tillfrågad, men kunde föga hjelpa. — Slutl. kom en man af de Underjårdiska in till V:a o. sade att h: s hustru blifvit skadad af elden — — V:a måtte ner, läste elden ör hen: s sidan; o. då blef pigan bra.

Källa: Säve, P.A. 1959: Gotländska sägner. Uppsala (Svenska sagor och sägner 12.). s.73-74