Den gamla eken

I O. O:n Nårs's nöi-änge' står en liten krokig ek, som alldrig fullkomligt fäller sina löf på vinter-dag. Under det trädet bo »Undarbygganer», m.pl.def. (= de »Undar-boniska eller de små undar jårdi»), som hafva sagt de gamla i gården: »Huggen I dä aiki, så misten Ner dä svarta ko!» — Men ingen har nånsin vågat röra den gamla eken; och de små skada nu ej heller kräken. Ty, när husen vid Nårs blefvo byggda, blef der så väl »neder-lagdt» (af Hainuma-mor), att ingen förmår skada boskapen.
L. O. K.

Uti Gute Haim-änge är på backen vid grinden en fläck, omkring 3 aln. i tvärdrag, som tidigt om våren är våt — torkar sedan — emedan de Sma undar jårdi bo der.
Gute-Mor, Bäl.

Koncept till III: 142 i R 625: 3 (V), s. 31 (1854).
Hainuma-mor, en boterska, besöker Fårö 2 ggr om året, vid mids:n o. Mickaai. — En liten krokig ek, s. alld. rent fäller löfven om vintern dag [?] i O. O. Nårs Nöi-änge. Der und. bo undarbygganer — huggen i den, så mista I den svarta kon; de skada nu ej kräken, ty det är så väl »nederlagdt» (af Hainuma Mor) und. husen när de blefvo byggda.

Källa: Säve, P.A. 1959: Gotländska sägner. Uppsala (Svenska sagor och sägner 12.). s.69