Dammbergs mystiska kraft

Skräddaren Aug. Abrahamsson. Gröngölsmåla i Tving s:n född 1855 i Eringsboda s:n, Blekinge, men vid sitt giftermål i unga år inflyttad i Tving s:n berättar: I Gnetteryd här i Tving socken, bodde på 1880-talet en bonde som hette Karl Dammberg eller Damberg, jag vet inte så noga hur namnet stavades, men han kallades alltid Dammberg. Han var en stor och stark människa, en riktig jätte bland andra vanligta folk. Men han var fredlig och snäll. Jag var på den tiden en gång hos honom och sydde kläder. Han var ivrig fiskare, men fick inte ha sina fiskredskap i fred i den lilla sjön som låg intill hans hem. En dag då han kom från sjön och funnit sina redskap vittjade, sade han. De djävlarna de veta inte vad jag kan göra, om jag vill, men jag har tålat mig i det längsta, och från denna dag skall vem det vara må, som inte kan låta bli min fiskredskap, få stå der och hålla fast i, vad han först tog fatt på. Der ska han få stå tills jag kommer och löser honom. Så skedde också, och en bonde blev på detta sätt fast. Men ryktet om detta spreds i trakten, och ingen vågade mera röra vid hans redskap. Många undrade hur och var han fått denna kunskap och makt, att utan att själv närvara, binda eller hålla en tjuv kvar, vid det han olovligen ville tillägna sig. Men jag fick höra av en gammal man, som, då jag lovade tiga, omtalade för mig, att denne Dammberg, en gång på sina körresor kört förbi en galge, der en död hängde. Dammberg stannade – Det var midt i natten – klev upp i galgen, lyfte ned liket och tog spiken (galgaspiken), det är den som hjälpt honom till den konst han kan, men på vad sätt, vet ingen. Jät i juli 1931, Aug. Strömberg.